Lägre inflation än väntat, vad betyder det egentligen för Riksbanken?
Inflationen faller snabbare än väntat och ligger nära eller under Riksbankens mål framåt, men marknaden fortsätter ändå att prisa in en räntehöjning under nästa år.
De preliminära inflationssiffrorna för november kom in betydligt lägre än både marknadens och analytikernas förväntningar. KPIF, som är Riksbankens målvariabel, föll till 2,3 procent på årsbasis jämfört med 3,1 procent månaden innan. Även den underliggande inflationen, alltså rensat för energipriser, landade på 2,4 procent mot förväntade 2,6 procent. Riksbankens egen prognos på 2,45 procent var i stort sett den enda som låg nära utfallet.
Helheten pekar tydligt nedåt. Inflationen är på väg mot målet och kanske till och med under det kommande året. Trots detta fortsätter marknaden att prisa in en räntehöjning nästa år. Före inflationssiffran låg sannolikheten på över 90 procent och efter siffran föll den bara till omkring 70 procent. Det väcker frågor internt. Varför tolkar marknaden Riksbankens framtida agerande så hökaktigt i en miljö där prisökningarna tydligt tappar fart?
Vår ränteförvaltare menar att marknadens prissättning inte riktigt håller ihop med inflationsutsikterna.
”Vi har svårt att se varför Riksbanken skulle höja räntan i ett läge där inflationen är på väg nedåt och prognoserna pekar under målet under hela nästa år. Riksbanken har ett inflationsmål, inte ett tillväxtmål, och det borde väga tungt i direktionens beslut” säger hon.
Det är sant att BNP utvecklats starkare än väntat och att tillväxten överraskat positivt. Men en bättre konjunktur förändrar inte centralbankens kärnuppdrag. Om inflationen etablerar sig under målet under 2026 riskerar inflationsförväntningarna att röra sig nedåt, vilket i sin tur kan skapa en ny typ av osäkerhet i ekonomin. För låga inflationsförväntningar kan vara lika problematiska som för höga. Det borde snarare mana till försiktighet än en höjning.
I ett internationellt perspektiv sticker marknadens syn på Riksbanken ut. Både ECB och Federal Reserve prissätter räntesänkningar under 2026. Det gör den svenska prissättningen än mer svårförklarad, särskilt i ljuset av att inflationsimpulserna fortsätter att dämpas.
Visst kan Black Friday ha påverkat prisutvecklingen i november, men även om det är en del av förklaringen förändrar det inte det övergripande mönstret. Inflationen rör sig nedåt och gör det från breda delar av ekonomin. I det läget är det svårt att se varför styrräntan skulle höjas från dagens nivå på 1,75 procent.
Det kommande decembermötet framstår som givet. Räntan lämnas oförändrad. Den mer intressanta frågan blir vad som sker nästa år, när marknaden redan positionerat sig för en höjning.
”För att en höjning ska bli aktuell krävs att något nytt händer. Ett nytt pristryck eller en ny löneimpuls. Utan en sådan förändring är sannolikheten för en höjning betydligt lägre än vad marknaden prissätter just nu” säger vår ränteförvaltare.
Framåt kommer mycket att handla om förväntningar. Om inflationen fortsätter nedåt kommer marknaden steg för steg behöva justera sin syn. I dag verkar marknaden springa lite snabbare än både inflationsdata och Riksbankens egen bedömning.