Grön våg inom fastighetsfinansiering

I februari 2020 lanserades Lannebo Sustainable Corporate Bond, en företagsobligationsfond som främst investerar i gröna obligationer. För bara några år sedan hade det varit omöjligt att starta en sådan fond.
– Vi var faktiskt med och investerade i världens första gröna företagsobligation som emitterades av Vasakronan 2013. Sedan dess har marknaden vuxit så kraftigt att vi nu kan driva en hel fond med fullt fokus på hållbarhet, säger Karin Haraldsson. 2015 fanns det gröna företagsobligationer motsvarande knappt 5 miljarder kronor på den nordiska marknaden. Under 2020 emitterades det gröna obligationer motsvarande 52 miljarder kronor. Gröna obligationer utgjorde hela 42 procent av det emitterade kapitalet på den svenska företagsobligationsmarknaden under fjolåret.

Fastighetsbranschen är en sektor som i stor utsträckning använder sig av obligationsmarknaden för finansiering. Det gäller även gröna obligationer där fastighetsbolag stod för 70 procent av det emitterade obligationskapitalet under 2020. Det finns flera drivkrafter bakom det ökade intresset för gröna obligationer. De stora policybeslut som tagits av EU syftar bland annat till att styra kapital till investeringar som leder till ett mer hållbart samhälle, bland annat omställning av energisektorn. Denna omställning kräver stora investeringar och därmed kapital. Det finns alltså ett kapitalbehov. Samtidigt ökar efterfrågan på hållbara investeringar. Kapitalflödet till hållbara fonder är ett exempel detta.

Hur säkerställs det att kapitalet från gröna obligationer går just till miljö- eller klimatrelaterade projekt?
– När gröna obligationer emitteras upprättar man ett ramverk som anger vad för investeringar likviden får användas till. Detta ramverk granskas av en oberoende part, till exempel Cicero. Sedan spåras likviden så att den verkligen gått till dessa investeringar.

Viktiga insatser. Katarina Ponsbach Carlsson på besök hos
Yalla Trappan, ett kvinnokooperativ på Rosengård i Malmö.

Bedömning av hållbarhetsrisker och -möjligheter är en del av en förvaltares dagliga arbete. Finns det några hållbarhetsrisker som är extra viktiga att bevaka som kreditinvesterare? 
– Som kreditinvesterare tittar vi mer på nedsiderisken än möjlig uppsida, så alla typer av risker ingår i vårt dagliga arbete. Då kommer hållbarhet in naturligt i många frågor. Är bolaget hållbart finansierat, alltså har bolaget en långsiktigt hållbar balansräkning? Styrs bolaget ett på ett hållbart sätt? Finns det några miljömässiga risker? Korruptionsrisker? Allt sådant ingår i vår granskning av bolag.

Till skillnad från en aktieinvesterare så äger ni inga andelar i bolaget och kan därför inte bedriva ägararbete via valberedningar och bolagsstämmor. Hur agerar ni som kreditgivare för att göra er röst hörd och påverka bolag?
– Vi försöker påverka genom en dialog med bolaget och dess ledning. Till exempel när vi träffar dem i samband med nyemissioner av obligationer. Men vi har också dedikerade hållbarhetsmöten med våra innehav då vi särskilt fokuserar på hållbarhetsarbetet. Skulle vi inte vara nöjda med bolagets arbete så har vi möjligheten att avstå att låna ut pengar till dem eller sälja befintligt innehav som en sista åtgärd.