Finansiella marknaderna första halvåret 2022

Den långa perioden med nollräntor gynnade risktagande på de finansiella marknaderna. Värderingarna i de flesta bolag gick upp påtagligt, men allra mest steg värderingarna på bolag med tillväxtprofil. När så räntorna började att stiga vände dessa trender tvärt. Aktiekurserna föll på bred front, men allra mest för de bolag som hade utvecklats starkast under de föregående åren och där värderingarna hade stigit allra mest. Samtidigt tilltog oron på företagsobligationsmarknaden med påtagligt vidgade räntespreadar som följd.

Centralbankernas penningpolitik är den viktigaste förklaringen till utvecklingen på de finansiella marknaderna de senaste åren. När coronapandemin bröt ut i februari 2020, svarade centralbanbankerna med kraftiga penningpolitiska lättnader. Styrräntorna sänktes till noll eller till och med under noll i många länder och man antog samtidigt omfattande program för köp av obligationer för att pressa ned räntan även på obligationer med längre löptider. Även finanspolitiken svängde om i expansiv riktning. Allt detta skapade ett drivhusklimat för att ta risk och en kraftig börsuppgång inleddes som tog slut vid utgången av 2021.

Under vintern visade det sig att det inte längre gick att avfärda inflationen runt om i världen som övergående. Centralbankerna bedömde att den behövde mötas med en rejäl omläggning av penningpolitiken för att inte inflationen skulle bita sig fast via ökade lönekompensationskrav på arbetsmarknader som karakteriserades av brist på arbetskraft. Under det första halvåret 2022 har såväl de korta som de långa marknadsräntorna stigit och centralbankerna signalerar fortsatta höjningar under hösten.

Hög inflation som försämrar hushållens köpkraft, höga energipriser och stigande låneräntor har ökat risken att världsekonomin är på väg in i en lågkonjunktur. Rysslands krig i Ukraina har naturligtvis ökat osäkerheten kring vad som kommer att hända kring det säkerhetspolitiska läget och världsekonomin. Men så långt syns ingen påtaglig effekt på börsbolagens vinster. I rapporterna för det första kvartalet låg vinstmarginalerna kvar på rekordhöga nivåer och försäljningen växte. Givetvis var företagen mer försiktiga i kommentarer om utvecklingen framöver, men det har varit överraskande liten påverkan på de flesta bolagen så här långt.

Den minskade riskaptiten på de finansiella marknaderna visade sig också i form av att det knappt har varit några börsintroduktioner under perioden. Det är en stor kontrast till de närmast föregående åren där det har varit ett rekordstort antal börsnoteringar.

E-handeln gynnades under coronapandemin och många förhållandevis unga bolag börsnoterades under 2021 med starka försäljningstal i ryggen. Det har dock i många fall visat sig att bolagens försäljning hade fått en ohållbart kraftig skjuts under coronapandemin. När restriktionerna lättades eller togs bort har försäljningen sjunkit påtagligt. En annan sektor som drabbats hårt under perioden är fastighetsbolagen. Det är kanske den sektor som gynnades mest av de låga räntorna med snabb expansion och stigande värderingar som tydliga attribut. Det har nu vänts och bolagens finansieringskostnader och finansieringsmöjligheter har påverkats påtagligt.

Företagsobligationsmarknaden har påverkats av omsvängningen i penningpolitiken och fastighetsbolagens förändrade förutsättningar. Fastighetsbolagen är de klart dominerade låntagarna på den svenska marknaden och räntespreadarna har över lag gått isär. Som en följd har marknadsvärderingen på utestående företagsobligationslån gått ned.

Läget i världsekonomin ska inte överdramatiseras. Konjunkturen är på väg mot sämre tider, men det är naturligt efter en lång period med stark tillväxt där det uppstått brist på arbetskraft och produktionskomponenter. Den typiska lågkonjunkturen brukar inledas med att räntorna stiger, vilket pressar konsumtionen, som i sin tur påverkar resten av ekonomin så att BNP börjar att falla och arbetslösheten att stiga. För att motverka detta sänker centralbankerna räntan igen, vilket tillsammans med en mer expansiv finanspolitik leder till att efterfrågan repar sig. En klassisk konjunkturcykel således, vilket är enklare att förhålla sig till som fondförvaltare, än de ovanliga cyklarna på senare tid med finanskrisen 2008 och coronapandemin 2020.

Omställningen mot fossilfri energiproduktion i Europa kommer att skyndas på när beroendet av rysk gas och olja snabbt ska fasas ut. Det kommer att kräva stora investeringar och det tål att upprepas att för de bolag som ligger i framkant inom dessa områden erbjuds fantastiska långsiktiga tillväxtmöjligheter.

Utsikterna för god avkastning på aktiemarknaden är gynnsam för den långsiktige spararen, och ett regelbundet månadssparande ger en bra grund att stå på. Världskonjunkturen kommer att repa sig efter den stundande lågkonjunkturen, vilket ger förnyad tillväxt i världsekonomin och därmed goda förutsättningar för stigande bolagsvinster och stigande börskurser. Risker finns det alltid och det är framför allt de risker man inte är medveten om som har störst potential att påverka börsen negativt. En sådan var coronapandemin som orsakade ett dramatiskt, om än kortvarigt, börsfall. Just nu är det främst en oväntad utveckling och spridning av den ryska aggressionen som ytterligare kan försämra läget. Men historien visar att börsen över tid har en enastående förmåga att generera god avkastning och att långsiktighet alltid har lönat sig.