Detta är mina jobbsiffror, och om du inte gillar dem…så har jag fler

Den amerikanska komikern Julius Henry ”Groucho” Marx medverkade i 13 långfilmer under tidigt 1900-tal och lämnade dessutom ett stort antal ordspråk efter sig. Ett av de mer kända lyder ”Detta är mina principer, och om du inte gillar dem…så har jag fler”. Trump sparkade nyligen statistikchefen för arbetsmarknadsdepartementet efter att den senaste sysselsättningsstatistiken tydligt hade visat på en svagare arbetsmarknad. Säkerligen hade Groucho Marx kunnat få material till en underhållande sketch. Men vad säger den faktiska statistiken? Det är temat för månadens marknadskrönika.

Aktiemarknaden var mestadels på gott humör under juli. Stockholmsbörsen steg 2 procent medan globala aktier steg 3,7 procent. De svenska verkstadsrapporterna var halvljumma men en tro på att handelsavtal skulle komma på plats piskade upp riskaptiten.

I slutet av månaden landade både Japan och EU handelsavtal som innebar 15 procents tullar för varor som importeras till USA. Dessutom förväntas EU göra stora inköp av i energi- samt försvarsmaterial. Avtalet är ju egentligen en försämring mot tidigare förhållanden men som vanligt föredrar marknaden klarhet före osäkerhet. De amerikanska kvartalsrapporterna var generellt sett starka och i synnerhet levererade teknikjättarna goda resultat. Amerikansk makrostatistik har varit stark med god aktivitet i BNP och solid sysselsättning. Men i augusti publicerades sysselsättningen för juli som visade att 73 tusen nya jobb hade skapats mot förväntat 105 tusen. Arbetslösheten steg till låga 4,2 procent. Ingen dramatik att prata om. Men revideringarna av tidigare data var stora och gav en annan bild. Data för juni som vid första publikation var 147 tusen reviderades ner till 14 tusen. Även data för maj reviderades ner kraftigt. Vanligtvis brukar utfall under 0 vara en psykologisk gräns som ingjuter recessionsrädsla och 14 tusen är ju skrämmande nära. Dock syns inte samma svaghet i annan statistik såsom i veckostatistiken för nyanmälda arbetslösa som har varit stabil kring 200 tusen.

Vid ett recessionsförlopp brukar denna siffra accelerera upp till 500 tusen på bara några veckor. Vi får erkänna att arbetsmarknadsstatistiken i USA har varit ovanligt osäker sedan pandemin och att de kan finnas fog för en rejäl metoduppdatering. Att det skulle finnas politiska motiv bakom felprognoserna är dock väldigt långsökt. Erika McEntarfer som utseddes av Biden anklagas för att ha publicerat ”för bra” siffror inför valet som sedan i tysthet skulle revideras ned i efterhand. Om det hade förelagt en politisk agenda borde väl de senaste utfallen i så fall ha låga för att i tysthet ha reviderats upp. Snarare har trenden varit att siffror har reviderats ned i efterhand oavsett president och att det tyder på svårigheter att mäta och att vissa prognosantaganden blir fel.

Amerikansk arbetsmarknad bromsar nog så sakteliga in när en helhetsbedömning av diverse arbetslöshetsmått och kvartalsrapporter analyseras. Något fritt fall tror vi dock inte på. Varför marknaden tar svagheten med ro är för att den amerikanska centralbanken har som önskan att kyla av arbetsmarknaden för att på så sätt kontrollera löneinflationen. Om den kyls av för fort har centralbanken stora möjligheter att kunna sänka räntan. I september får vi nya besked från den amerikanska centralbanken och om arbetsmarknaden fortsätter att försvagas är vi övertygade om att sänkningar kommer att inledas. När det gäller vår politiska analys håller vi oss till Groucho Marx som menar att ”Politik är konsten att leta efter problem, hitta dem över allt, ställa fel diagnos och använda fel botemedel”.