Därför håller hela marknaden ögonen på tioåringen

Tioåringen är den ränta som får mest uppmärksamhet när marknaden blir nervös. Det finns ett skäl till det. Den fungerar som ett slags grundpris på pengar över lång tid, och när det priset ändras måste i princip alla andra tillgångar omvärderas.

Frågan som marknaden ställer sig just nu är var smärtgränsen går, alltså vid vilken nivå långräntorna börjar göra verklig skada.

Tioåringen är den ränta en stat betalar för att låna pengar i tio år. I praktiken är den marknadens samlade gissning om tre saker: var styrräntan kommer att ligga i genomsnitt under perioden, förväntad inflation och hur mycket extra betalt investerare kräver för att binda pengar så länge.

Centralbanken styr den korta räntan. Den långa sätts av marknaden.

Därför kan tioåringen stiga även när centralbanken håller styrräntan oförändrad. Det räcker att investerare börjar tvivla på inflationen, oroa sig för statsfinanserna eller helt enkelt vill ha bättre betalt för risken att räntorna rör sig kraftigt.

Tioåringen används sedan som utgångspunkt när nästan allt annat ska prissättas. Bolånebankernas finansiering, företagens obligationslån, fastighetsvärderingar och de kalkyler som analytiker använder för att värdera aktier utgår alla från den riskfria långräntan. När den stiger blir framtida pengar mindre värda i dag.

Bloombergs krönikör Edward Harrison beskriver tre sätt som stigande långräntor påverkar aktier.

Det första är diskonteringsräntan. Ju högre ränta, desto mindre värda blir vinster som ligger långt fram i tiden. Det slår hårdast mot tillväxtbolag vars stora vinster fortfarande är ett löfte, vilket i dag i hög grad gäller de bolag som satsar på AI.

Det andra är konkurrensen om kapitalet. När en statsobligation ger 5 procent med mycket låg kreditrisk blir aktier mindre självklara. Harrison noterar att vinstavkastningen på S&P 500 har legat under den tioåriga statsräntan i tre år utan att det har utlöst en björnmarknad. Under it-bubblan var gapet mer än dubbelt så stort som i dag.

Det tredje är lånekostnaderna. De amerikanska techjättarna har tillsammans lånat omkring 250 miljarder dollar bara i år för att finansiera sina AI-investeringar. Men de har låst in räntor under 6 procent, och Harrison bedömer att högre räntor kommer att bita på företag med svagare kreditvärdighet långt innan de når de största bolagen.

Enligt Harrison är 5,5 procent den nivå på den amerikanska tioåringen där det börjar bli allvarligt för aktiemarknaden. Det avgörande är vad en sådan nivå skulle säga om ekonomin. Om höga räntor sammanfaller med stigande inflationsförväntningar och en ekonomi som fortfarande går för högtryck, tvingas centralbanken höja flera gånger. Då hotas både konjunkturen och bolagsvinsterna.

Så såg det ut 2022, när S&P 500 föll med över 19 procent.

Läget i dag är mindre dramatiskt. Federal Reserve gjorde en försiktighetshöjning i september, men de marknadsbaserade inflationsförväntningarna har sedan dess fallit och den senaste arbetsmarknadsrapporten var svag. Marknaden väntar sig ingen ny höjning förrän i december. Det är takten i ränteuppgången som oroar, mer än nivån i sig. När realräntan har stigit med 30 punkter på en månad har S&P 500 historiskt fallit med i snitt drygt 2 procent, enligt United Overseas Bank.

Sverige är en liten, öppen ekonomi och de svenska långräntorna följer i stor utsträckning de amerikanska och tyska. När tioåringen stiger i USA brukar den svenska följa med, även om Riksbanken inte har rört styrräntan.

För hushållen syns det främst i de bundna bolånen. Bankerna finansierar sig genom säkerställda obligationer, och när de långa marknadsräntorna stiger blir det dyrare att binda räntan på flera år. Den som har rörligt bolån påverkas mer av Riksbankens beslut.

För företagen är effekten störst i branscher som lånar mycket och länge. Fastighetssektorn är det tydligaste exemplet. Här påverkar långräntan både kostnaden för nya lån och de avkastningskrav som styr värderingen av fastigheterna.

Och för staten handlar det om upplåningen. På onsdagen erbjöd Riksgälden statsobligationer med förfall 2039 för 2 miljarder kronor, men fick bara avsättning för 1,6 miljarder. Enligt Riksgälden har det hänt tio gånger sedan 1996. Den tioåriga obligationen som auktionerades samtidigt fulltecknades.

“Det är nog lite surt i längre löptider. Att auktionen inte fulltecknar är ett tecken på att efterfrågan inte är så stor nu när vi ser vad som händer med långräntor globalt”, säger Lars Kristian Feste, räntechef på Lannebo.

För den som sparar i räntefonder har stigande långräntor två sidor. Priset på obligationer som redan finns i portföljen faller, och ju längre löptid, desto större blir fallet. Samtidigt investeras nya pengar till en högre ränta.

“Uppgången gör ont i stunden för den som äger långa obligationer. Men varje uppgång höjer också den avkastning man kan räkna med framåt. Därför tittar vi lika mycket på löptiden som på räntenivån”, säger Lars Kristian Feste.

Begrepp	Vad det betyder
Tioåring	Räntan på en statsobligation med tio års löptid. Riktmärket för långa räntor.
Realränta	Räntan efter avdrag för förväntad inflation. Visar den faktiska kostnaden för att låna.
Break even-inflation	Skillnaden mellan nominell och realränta. Marknadens bedömning av framtida inflation.
Terminspremie	Den extra ersättning investerare kräver för att binda pengar länge i stället för att låna ut kort och förnya.
Duration	Mått på hur känsligt en obligations pris är för ränteändringar. Längre duration ger större kursrörelser.
Vinstavkastning	Bolagens vinst i förhållande till aktiekursen. Jämförs ofta med statsräntan för att bedöma om aktier är dyra.