Äntligen en normal konjunkturcykel!

Tillväxtfas, topp, tillbakagång och botten. Så ser konjunkturförloppet ut enligt skolboken. Men har konjunkturen verkligen betett sig på det viset under de senaste åren? Flera exogena chocker i ekonomin har gjort det extra svårt att tyda de olika makroekonomiska variablerna. Kanske börjar vi ändå se en återgång till den klassiska konjunkturcykeln. Det handlar månadens krönika om.

Vi som analyserar konjunkturcykler har kliat oss i huvudet sedan pandemin då många mätsignaler och verktyg blev helt felkalibrerade. De enorma slagen i efterfrågan och flaskhalsar gjorde att inköpschefsindex ena stunden signalerade brinnande högkonjunktur för att bara några månader senare signalera iskall recession. Inköpschefsindex gör sig bäst när inga exogena faktorer stör bilden och brukar i normalfallet kunna fånga upp signaler om när konjunkturcykeln är på väg att vända. Men inköpschefsindex är bara ett av flera mätinstrument som har varit svåravlästa. Även sekvensen i konjunkturcykeln har varit satt ur spel.

Ett exempel på huvudbry gällande konjunkturen är att arbetslösheten är på den lägsta nivån på flera decennier i USA, samtidigt som stämningsläget bland hushållen är svagt. University of Michigans sentimentsenkät är på bottennivåer för att nämna något. Även småföretagarbarometern i USA ligger lågt med tanke på hur stark tillväxten har varit. Industriproduktionen har varit minst sagt ljummen och på sina håll svag. Kina ökar sin export men ligger på gränsen till deflation och kämpar med fallande huspriser. Artificiell intelligens befinner sig i en boomcykel och fastigheter i en bustcykel. Så när man ska svara på var vi befinner oss i konjunkturcykeln är det inte helt självklart vad svaret ska bli.

Men en region verkar bete sig som den gamla skolboken, nämligen Sverige. Här urholkades köpkraften när inflationen och räntan steg. Detaljhandeln minskade kraftigt och arbetslösheten steg. Sverige befann sig i en klassisk lågkonjunktur. Men med åren har Riksbanken fått pli på inflationen och nu sänkt räntan från 4 procent till 1,75 procent. Därefter har detaljhandeln börjat återhämta sig. Den senaste KI-barometern svänger tydligt uppåt och tillväxttakten har på senare tid överraskat uppåt. Den sista pusselbiten är att arbetslösheten ska börja sjunka för att gå över till högkonjunktur.

Äntligen börjar de vanliga sambanden komma tillbaka vilket gör oss mer förtrogna med var vi befinner oss i konjunkturcykeln och kanske än viktigare, kunna avgöra vart den är på väg. Det ser därför ut som att Sverige befinner sig i en återhämtningsfas och är på väg mot en starkare konjunktur. Tillväxten kommer troligtvis tillhöra de starkare i Europa. De cykliska verkstadsbolagen på Stockholmsbörsen har vi fått erkänna redan har prisat in ett ljust 2026, men många av småbolagen i Sverige med cyklisk exponering har än så länge inte lyft i samma omfattning.