AI: Kärnkraftsrisker med mjölkreglering

Under månaden deltog vår hållbarhetsanalytiker Hanna på årets PRI in Person, en av världens största konferenser för ansvarsfulla investeringar. Agendan speglade många av de frågor som investerare brottas med idag: geopolitik, försvar, energiomställning, natur, hållbarhetsreglering och klimatrisker. Men oavsett ämne återkom ett tema gång på gång: AI.

Det är kanske inte så förvånande. På kort tid har AI gått från att vara en framtidsvision till en teknik som påverkar nästan alla sektorer, affärsmodeller och investeringsbeslut. Samtidigt utvecklas tekniken snabbare än både regelverk, rapportering och vår förmåga att fullt ut förstå dess konsekvenser. Resultatet är att många av de viktigaste frågorna fortfarande saknar tydliga svar.

Flera talare drog paralleller till klimatfrågans utveckling. För tio år sedan betraktades klimatet främst som en miljöfråga. Idag ses det som en strategisk fråga som påverkar energisystem, försörjningskedjor, råvarupriser och nationell säkerhet. AI tycks vara på väg att genomgå en liknande resa, men att det utvecklas i högre takt, går inte att mäta och är inte lika reglerat. Det finns viss reglering som håller på att implementeras, men för att citera en forskare från konferensen som jämförde riskerna med AI kontra den reglering som finns på plats:

”The risks are closer to those associated with nuclear technology, despite milk is currently being more heavily regulated.”

En återkommande diskussion handlade om att innovation, kapital och policy behöver utvecklas i samspel. När det gäller AI finns idag gott om kapital och innovationskraft, medan spelreglerna fortfarande håller på att formas. Teknikutvecklingen sker i realtid, medan lagstiftning och tillsyn ofta mäts i år snarare än månader. Det innebär att frågor som nyligen uppfattades som teoretiska redan kan ha blivit högst praktiska. För investerare innebär utvecklingen att AI numera behöver betraktas som en systemfråga. Den påverkar energibehov, elnät, vattenförsörjning och utbyggnaden av datacenter. Den aktualiserar också frågor om integritet, arbetsmarknad, säkerhet och ansvarsfull användning. Allt oftare uppstår dessutom lokala konflikter kring ny infrastruktur, där motstånd mot datacenter och energiprojekt blivit en faktor att ta hänsyn till. Ett nytt begrepp som lyftes vid flera tillfällen var ”Nimbysim” (Not In My Backyard), som beskriver hur lokalt motstånd blir en allt större flaskhals i utbyggnaden av nya datacenters.

Den snabba utvecklingen leder också till nya frågor för ansvarsfulla investerare. Vad innebär egentligen ansvarsfull användning av AI? Hur ska ansvar fördelas när systemen fattar felaktiga beslut – är det utvecklaren, användaren eller båda som ska stå ansvariga? Och hur ska investerare bedöma risker kopplade till en teknik där både definitioner och regelverk fortfarande utvecklas?

Vår hållbarhetsansvariga Viktoria deltog under månaden i en paneldiskussion på Bloombergs konferens, där samma frågor stod i centrum. En viktig utgångspunkt var att samtidigt som AI-utvecklingen medför en växande efterfrågan på energi, vatten och infrastruktur, har tekniken stor potential att öka produktiviteten, effektivisera resursanvändningen och bidra med nya lösningar på komplexa problem. Det är just denna kombination av möjligheter och nya resursbehov, inte minst förnyelsebar energi, som gör utvecklingen särskilt relevant ur ett investerarperspektiv.

En annan dimension i paneldiskussionen var Europas konkurrenskraft i en AI-driven värld. Framväxten av AI handlar inte bara om vilka bolag som lyckas utveckla den bästa tekniken, utan också om vilka förutsättningar som finns för att möjliggöra utvecklingen: tillgång till energi och infrastruktur, innovationskraft och förmågan att omsätta tekniska framsteg i produktivitetsökningar. För investerare innebär det att AI som investeringstema sträcker sig betydligt längre än till de mest uppenbara teknikbolagen. Det handlar också om att förstå vilka flaskhalsar utvecklingen skapar, vilka företag som kan bidra till att lösa dem och vilka långsiktiga investeringsmöjligheter som växer fram längs vägen.

För oss handlar det därför inte om att ta ställning för eller emot tekniken, utan om att förstå de risker, möjligheter och investeringsteman som växer fram i dess sp

år.

Berner Industrier: klimatmål och hållbara affärsmöjligheter

Under månaden hade vi en dialog med Berner Industrier inom ramen för vårt klimatmål. Syftet var att få en bättre förståelse för bolagets klimatmål, syn på nettonoll och hur arbetet med utsläpp i värdekedjan utvecklas. Berner har etablerat klimatmål för både den egna verksamheten och delar av värdekedjan samt fortsätter att utveckla sin klimatrapportering. En central del av bolagets arbete är fokus på områden där man har möjlighet att påverka utvecklingen och driva konkreta förbättringar. Vi fick också en tydlig bild av hur flera av koncernens verksamheter bidrar till kundernas omställning. Exempelvis levererar Zander & Ingeström elektriska ångpannor som kan ersätta fossildrivna alternativ inom industrin, medan Autofric erbjuder energieffektiva lösningar för slamhantering i reningsverk som kan minska både energianvändning och transportbehov. Inom koncernen finns även bolag vars produkter bidrar till effektivare resursanvändning, minskad energiförbrukning och reducerat matsvinn. Vi uppskattade bolagets öppna resonemang kring hållbarhetsrelaterade överväganden vid förvärv och hur dessa vägs in i den långsiktiga affärsutvecklingen. Sammantaget gav dialogen en konkret bild av hur hållbarhetsarbetet integreras i verksamheten och hur flera av koncernens bolag bidrar till lösningar på olika miljö- och resursutmaningar. Även om Berner fortfarande befinner sig i ett relativt tidigt skede inom vissa delar av klimatarbetet ser vi positivt på den utveckling som skett och kommer att följa bolagets fortsatta arbete framöver.

Berner Industrier återfinns i fonden: Lannebo NanoCap

Under månaden följde vi upp skogsbolaget SCA:s arbete efter den talloljeläcka som inträffade vid Obbola pappersbruk i slutet av sommaren. Syftet var att förstå orsaken till händelsen, vilka åtgärder som vidtagits och hur bolaget bedömer de miljömässiga konsekvenserna. Enligt SCA orsakades utsläppet av ett mänskligt misstag i samband med underhållsarbete. Bolaget uppger att saneringsinsatser sattes in snabbt i samarbete med myndigheter och att merparten av den tallolja som nådde recipienten kunde samlas upp inom relativt kort tid. SCA har även involverat allmänheten i saneringsarbetet genom att uppmana närboende att rapportera observationer av ansamlingar av tallolja. Vi frågade också om den potentiella påverkan på biologisk mångfald och lokala ekosystem, där SCA:s bedömning är att påverkan varit begränsad. Bolaget uppger att den främsta risken initialt var påverkan på sjöfåglar, men att skyddsåtgärder vidtogs snabbt och att inga skador på fågellivet rapporterats. Eftersom tallolja är biologiskt nedbrytbar bedömer bolaget att kvarvarande rester successivt bryts ned naturligt. Bolagets interna utredning pekar enligt bolaget på ett enskilt mänskligt misstag snarare än systematiska brister. Samtidigt ser bolaget över rutiner och kontrollåtgärder för att minska risken för liknande händelser framöver. Vi bedömer att SCA har varit transparenta i dialogen och kommer fortsätta följa myndigheternas hantering av ärendet samt bolagets förebyggande arbete.

SCA återfinns i fonderna: Lannebo Sverige, Lannebo Sverige Plus, Lannebo Mixfond Offensiv, Lannebo Mixfond, Lannebo Norden, Lannebo Investment Grade, Lannebo Marknad Sverige, Lannebo Sweden All Cap, Lannebo Marknad Sverige Bred, Lärarfond Offensiv, Lärarfond Balanserad, Lannebo FRN, Lärarfond Försiktig, Lannebo Marknad Europa och Lannebo Marknad Global.

Under månaden deltog vi i en investerardialog med Lundin Mining inom ramen för PRI Advance, med fokus på bolagets arbete med mänskliga rättigheter, relationer med lokalsamhällen samt hur bolaget följer upp sin så kallade “Social License to Operate” (SLO), ett verktyg som används för att mäta och stärka förtroendet hos berörda intressenter kring gruvverksamheten. Vi lyfte särskilt att Lundin Mining tidigare redovisat resultat från SLO-indexet på anläggningsnivå, något vi sett som ett exempel på god transparens inom sektorn. Bolaget förklarade att man valt att minska detaljnivån i rapporteringen eftersom resultaten är svåra att jämföra mellan olika verksamheter och att fokus samtidigt flyttats mot anpassning till CSRD och de europeiska hållbarhetsstandarderna. Samtidigt betonade bolaget att SLO-processen fortsatt är en central del av verksamhetsstyrningen, med regelbunden uppföljning, lokala handlingsplaner och koppling till ersättningssystem. Vi diskuterade även urfolksrättigheter och utvecklingen kring Caseronesgruvan i Chile, där bolaget uppgav att samtliga identifierade urfolkssamhällen som påverkas av verksamheten nu omfattas av formella överenskommelser, vilket innebär att de två avtal som tidigare saknades har tecknats under året. Bolaget beskrev också hur man stärker sin lokala närvaro och arbetar med tidig dialog och klagomålshantering för att förbättra relationerna med närliggande samhällen. Lundin Mining har under flera år haft utmaningar kopplade till arbetsmiljö, säkerhet och relationer med lokalsamhällen. Mot den bakgrunden ser vi positivt på bolagets fortsatta arbete med att utveckla styrningen av sociala frågor och stärka dialogen med berörda intressenter. Samtidigt anser vi att transparensen kring resultat och utveckling är viktig för att investerare ska kunna följa bolagets framsteg över tid, vilket vi kommer att fortsätta att uppmuntra i den fortsatta dialogen.

Lundin Mining återfinns i fonderna: Lannebo Global Småbolag, Lannebo Small Cap Opportunities, Lannebo Sweden Micro Cap, Lannebo Marknad Sverige Bred och Lannebo Marknad Global.

Som en del av investerarinitiativet Nature Action 100, där vi tillsammans med andra investerare arbetar för att stärka företags arbete med biologisk mångfald och naturrelaterade risker, publicerades under månaden den andra upplagan av initiativets globala bolagsbenchmark. Resultaten visar en tydlig positiv utveckling sedan den första mätningen 2024. Nästan samtliga av de 100 granskade bolagen har nu offentliga åtaganden för att minska sin påverkan på naturen eller bidra till restaurering av ekosystem, samtidigt som andelen bolag med kvantifierade och tidsbestämda mål har ökat markant. Samtidigt återstår betydande utmaningar. Många bolag saknar fortfarande tillräckliga analyser av hur verksamheten är beroende av naturresurser och ekosystemtjänster, vilka risker detta kan innebära och hur dessa ska hanteras. Benchmarken visar också att få bolag har integrerat naturrelaterade mål i kapitalallokering och incitamentsstrukturer, samt att naturkompetensen i styrelserummen generellt är begränsad. För investerare blir dessa frågor allt viktigare. Förlust av biologisk mångfald, vattenbrist och degradering av ekosystem kan påverka såväl enskilda bolags lönsamhet som den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Benchmarken utgör därför ett värdefullt verktyg i våra bolagsdialoger och vår bedömning av hur väl portföljbolagen är rustade för att hantera naturrelaterade risker och möjligheter på lång sikt.

Från ett initiativ till ett annat. Lannebo deltar även i Access to Medicine Collective Investor Engagement (AMCIE), ett globalt investerarinitiativ som syftar till att förbättra tillgången till läkemedel i låg- och medelinkomstländer genom dialog med läkemedelsbolag. Dialogerna fokuserar bland annat på tillgång till läkemedel, prissättningsmodeller, lokal tillverkning, tekniköverföring och hur bolagen följer upp antalet patienter som faktiskt nås av deras insatser. Ett återkommande tema är att många bolag har ambitiösa strategier på plats, men att rapporteringen kring konkreta resultat och faktisk räckvidd fortfarande kan utvecklas. Samtidigt syns flera positiva exempel. GSK har fortsatt arbetet med att öka tillgången till hiv-läkemedel, medan Novartis vidareutvecklat sina modeller för att nå patienter i bland annat Rwanda och Vietnam. Ett annat exempel är Takedas denguevaccin QDENGA, som sedan 2024 gått från registrering i sex länder till 41 länder, samtidigt som över 18 miljoner doser distribuerats, främst i områden där sjukdomen är endemisk. Utvecklingen är naturligtvis resultatet av insatser från många aktörer, men illustrerar samtidigt hur ökad transparens och långsiktig uppföljning kan bidra till att synliggöra framsteg. För oss är tillgång till läkemedel en viktig hållbarhets- och investeringsfråga. Bättre tillgång till vård förbättrar inte bara hälsoutfall utan kan även skapa långsiktiga affärsmöjligheter för bolag på tillväxtmarknader, samtidigt som det stärker deras samhällsnytta och legitimitet. En fungerande tillgång till vård och läkemedel bidrar inte bara till bättre hälsoutfall utan kan också stärka bolagens långsiktiga tillväxtmöjligheter på tillväxtmarknader.

Bolagen GSK och Novartis återfinns i fonderna: Lannebo Marknad Europa och Lannebo Marknad Global.

Takeda återfinns i fonderna: Lannebo Marknad Japan och Lannebo Marknad Global.