Spara i fonder

Att börja fondspara tar bara några steg:

1. Öppna ett investeringssparkonto (ISK)
2. Koppla ditt bankkonto till ditt ISK med autogiro.
3. Välj fond utifrån bland annat mål, sparhorisont och risknivå.
4. Ange beloppet du vill investera och bekräfta köpet.
5. Klart! Normalt ser du ditt nya fondinnehav inom en bankdag.

Lannebo har ett brett utbud av aktivt- och passivt förvaltade fonder inom aktier och räntor. Vår utgångspunkt är långsiktighet, självständighet och riskmedvetenhet. Förvaltarna analyserar och väljer de investeringar som de bedömer har bäst förutsättningar att skapa god riskjusterad avkastning över tid.

Se alla våra fonder här

1. Börja med en buffert

Innan du börjar fondspara kan det vara klokt att ha en ekonomisk buffert för oväntade utgifter. Pengar som kan behövas med kort varsel bör inte vara beroende av hur börsen utvecklas just då.

Hur stor buffert du behöver beror på din ekonomi och livssituation. Poängen är framför allt att ha pengar lättillgängliga om något oförutsett händer. Då minskar risken att du behöver sälja fonder för att finansiera exempelvis en större reparation eller annan oväntad kostnad.

Med en buffert vid sidan av fondsparandet kan du helt enkelt ge dina långsiktiga investeringar bättre förutsättningar att vara just långsiktiga.

 

2. Sätt ett mål för sparandet

Det är lättare att spara när du vet vad pengarna är till för. Sparar du till kontantinsatsen för en bostad, pensionen, barnen eller kanske till större ekonomisk frihet längre fram?

Målet påverkar också hur du bör tänka kring resten av sparandet. Om pengarna ska användas om några år behöver du tänka annorlunda kring risk än om du sparar inför något som ligger flera decennier bort.

Har du flera sparmål kan du också dela upp sparandet. Då blir det enklare att se hur långt du har kommit och anpassa risknivån efter respektive mål.

 

3. Låt sparhorisonten styra risken

Alla investeringar innebär risk. Samtidigt är risk en förutsättning för möjligheten till högre avkastning över tid. Frågan är därför inte om du ska ta risk, utan hur mycket risk som passar ditt sparande.

Här spelar tiden en viktig roll. Aktiefonder kan svänga mycket i värde på kort sikt och lämpar sig därför generellt bättre för ett långsiktigt sparande. När sparhorisonten är kortare kan räntefonder eller en kombination av aktie- och räntefonder vara mer relevant.

Fundera också på hur stora värdeförändringar du faktiskt är bekväm med. Om nedgångar på börsen gör dig så orolig att du vill sälja kan det vara ett tecken på att risknivån i portföljen är högre än vad som passar dig.

 

4. Välj en fondförvaltare du tror på

När du vet vad du sparar till, hur länge och vilken risknivå som passar är det dags att börja titta på fonder.

Det finns ett stort utbud att välja mellan och det kan kännas svårt att veta var man ska börja. För aktivt förvaltade fonder kan ett sätt vara att titta på vem du faktiskt ger förtroendet att förvalta dina pengar.

Undersök fondbolagets investeringsfilosofi, förvaltningsteam, historik och hur aktiv förvaltningen faktiskt är. Förvaltaren ansvarar för att analysera marknaden, välja vilka investeringar som ska ingå i fonden och löpande bedöma vilka möjligheter och risker som finns.

På Lannebo arbetar vi med aktiv förvaltning med fokus på långsiktighet, självständighet och riskmedvetenhet. Ambitionen är att investera där vi bedömer att vi har kompetens och förutsättningar att skapa värde över tid.

 

5. Håll portföljen enkel

Du behöver inte äga många fonder för att få riskspridning. En fond investerar redan i flera olika värdepapper och kan på så sätt ge exponering mot många bolag, branscher eller marknader.

En bred aktiefond kan exempelvis utgöra basen i ett långsiktigt sparande och kompletteras med fonder med en annan geografisk eller tematisk inriktning. Mer nischade fonder kan i sin tur fungera som ett komplement till en bredare bas.

Det viktiga är inte antalet fonder, utan vad de faktiskt innehåller. Om du äger flera fonder med nästan samma innehav kan riskspridningen bli mindre än den först verkar.

 

6. Jämför mer än bara avgiften

Fondavgiften spelar roll eftersom den påverkar din avkastning. Men den berättar inte hela historien.

För en aktivt förvaltad fond betalar du för att förvaltarna analyserar, väljer och följer investeringarna. Därför är det relevant att sätta avgiften i relation till vilken förvaltning du får och hur fonden har presterat.

Ett mått som kan användas är Sharpekvoten, som sätter fondens historiska avkastning i relation till den risk fonden tagit. En högre Sharpekvot innebär att fonden historiskt har fått bättre betalt för den risk som tagits. Jämför framför allt fonder inom samma kategori och under samma tidsperiod.

Kom också ihåg att fonders redovisade historiska avkastning visas efter att fondens löpande avgifter har dragits.

 

7. Månadsspara och låt tiden göra jobbet

Ett av de enklaste sätten att bygga upp ett fondsparande är att månadsspara. Genom att automatiskt sätta av en del av inkomsten varje månad slipper du fatta ett nytt beslut om att spara varje gång lönen kommer.

När du investerar regelbundet köper du dessutom fondandelar i olika marknadslägen. När marknaden står lägre får du fler fondandelar för samma belopp och när marknaden står högre får du färre.

Ett långsiktigt sparande kan också dra nytta av ränta på ränta-effekten. När ditt kapital växer kan även tidigare avkastning bidra till ny avkastning. Effekten får större betydelse ju längre tid pengarna är investerade.

Du behöver heller inte vänta tills du kan spara stora summor. Att börja med exempelvis 100 kronor i månaden kan vara ett sätt att skapa vanan. Sparandet kan sedan ökas när ekonomin tillåter.

 

8. Behåll lugnet när börsen svänger

Börsen går inte bara upp. Svagare perioder och ibland kraftiga nedgångar är en naturlig del av aktiemarknaden.

När marknaden faller kan det kännas lockande att sälja för att undvika ytterligare nedgångar. Problemet är att du då också behöver avgöra när det är dags att köpa tillbaka. För att lyckas tajma marknaden behöver du alltså fatta rätt beslut både på vägen ut och på vägen in.

Samma försiktighet gäller åt andra hållet. En fond är inte automatiskt ett fynd bara för att den har fallit mycket i värde. Försök förstå varför den har utvecklats svagt i stället för att utgå från att en stor nedgång automatiskt innebär ett bra köpläge.

För ett långsiktigt sparande är det därför ofta mer relevant att hålla fast vid sin strategi än att försöka reagera på varje rörelse på börsen.

 

9. Se över sparandet ibland

Att vara långsiktig betyder inte att du aldrig behöver titta på portföljen. Men det betyder heller inte att du behöver kontrollera den varje dag. Det kan vara klokt att exempelvis en gång om året gå igenom sparandet och kontrollera att det fortfarande passar dina mål och din risknivå.

Under året kan vissa fonder ha utvecklats betydligt starkare än andra. Då kan portföljens sammansättning ha förändrats. Om du från början hade tänkt dig en viss fördelning mellan olika fondtyper kan du därför behöva balansera om portföljen. Det kan innebära att minska en del som vuxit sig stor och öka en annan för att komma tillbaka till den risknivå du ursprungligen valde.

Passa samtidigt på att fråga dig själv: Har mitt mål förändrats? Är sparhorisonten fortfarande densamma? Är jag fortfarande bekväm med risken?

 

10. Sänk risken när målet närmar sig

Risknivån behöver inte vara densamma under hela spartiden. Om du sparar långsiktigt kan du ha tid att vänta ut perioder då aktiemarknaden utvecklas svagt. När dagen då pengarna ska användas närmar sig förändras förutsättningarna.

Då kan det vara relevant att successivt minska andelen aktiefonder till förmån för placeringar med lägre risk. På så sätt blir sparkapitalet mindre känsligt för en större börsnedgång precis innan pengarna ska användas.

Ett bra fondsparande behöver inte vara komplicerat. Börja med din egen ekonomi, sätt ett mål, välj en risknivå som passar och bygg sedan ett sparande som du kan hålla fast vid över tid. Du behöver heller inte börja med ett stort belopp. Ett mindre månadssparande kan vara början på en vana som får växa i takt med din ekonomi.