Fondavgifter – allt du behöver veta om avgifter på fonder

Innan vi går in på detaljerna nedan, ska vi ta upp en fråga som många ställer sig: Hur viktig avgiften är när man väljer mellan olika fonder? Att enbart utgå ifrån avgiften när man väljer fonder är sällan en bra strategi. Precis som när du investerar i en ny bostad eller en ny bil spelar fler faktorer än priset in. Att välja bostad enbart utifrån priset leder knappast till positiva utfall i genomsnitt.

Men en fond med högre avgift, precis som en dyrare bostad, behöver ha vissa kvaliteter som väger upp det högre priset. Det kan till exempel handla om att fonden har ett bra hållbarhetsarbete, har en bättre kursutveckling än snittet eller att ditt sparande sköts av en förvaltare som du har förtroende för.

Tips: Ifall informationen om fondavgifter här nedanför känns krånglig, kom då ihåg att ett sparande alltid är bättre än inget sparande. Det är viktigare att du sparar långsiktigt än att du gör allting exakt rätt från början. Bästa dagen att börja spara var i går, näst bästa dagen är i dag. Ta till dig det vi går igenom här i den mån du tycker är lämpligt, och lycka till med fondsparandet!

Att ha låg avgift är viktigt om fonden inte har ambitionen att ge bättre avkastning än index, vilket är fallet om fonden är passivt förvaltad. För passivt förvaltade indexfonder är det rationellt att investera i en fond med låg avgift, eftersom fondens avkastning kommer vara lika med indexets utveckling minus avgiften. Även här är det dock viktigt att ha koll på vilket index den passivt förvaltade fonden följer och inte bara välja fonden med lägst avgift.

För de allra flesta som investerar i aktivt förvaltade fonder är inte avgiften det viktigaste, utan fondens avkastning efter avgifter. En fond som ger spararen högre avkastning föredras i regel framför en fond som ger lägre avkastning. En låg förvaltningsavgift gör att förvaltaren har en lägre kostnad att ”ta igen” med hjälp av avkastningen, och den kan därför vara bra i det avseendet. Å andra sidan kan en hög avgift ge förvaltaren bättre möjligheter och verktyg att skapa en högre avkastning.

Det vanligaste är att förvaltningsavgiften beräknas som en procentsats av fondsparandets värde. Säg att du har 10 000 kronor i en fond med en förvaltningsavgift på 1,5 procent. Du kommer då att betala 150 kronor per år i förvaltningsavgift. Förvaltningsavgiften tas i praktiken ut dagligen, vilket innebär att det varje dag dras 1/365-del av avgiften från sparandet. När du tittar på kursutvecklingen i din fond presenteras den alltid efter att fondavgiften är dragen.

Kom ihåg: När du jämför fonders utveckling är alltså förvaltningsavgiften redan avdragen, vilket innebär att fonden som har bäst utveckling i en jämförelse helt enkelt är den fond som utvecklats bäst – avgifterna inräknade.

Här följer några fakta om fondavgifter som kan hjälpa dig att få perspektiv på avgiften i en viss fond som du tittar på:

• Den genomsnittliga årliga avgiften för en aktivt förvaltad svensk aktiefond under 2019 var 1,03 %, enligt en rapport från AMF.
• Aktivt förvaltade aktiefonder i Europa har avgifter mellan 1 % och 3 %, enligt ESMA. Avgifter över 3 procent är mycket ovanliga.
• Den genomsnittliga avgiften för en aktieindexfond 2019 var 0,32 %.
• Den årliga avgiften för Sverigeregistrerade räntefonder 2019 låg mellan 0,19 % och 0,59 %.
• Den årliga avgiften för Sverigeregistrerade blandfonder och fond-i-fonder 2019 låg mellan 1,30 % och 1,33 %.

Enklaste sättet att avgöra om en förvaltningsavgift är för hög är att titta på fondens historiska utveckling. I och med att den historiska utvecklingen visas efter att avgifterna är dragna kan du enkelt jämföra fondernas avkastning. Du ser då direkt om förvaltningen kompenserar för avgiften.

Den totala kostnaden för en fond (TER, total expense ratio) är en summering av en fonds årliga avgifter och transaktionskostnader. Det är alltså ett mått som innehåller samtliga kostnader som kan belasta en fond.

Viktigt att känna till är dock att den totala avgiften för en fond kan vara missvisande eftersom transaktionskostnaden är en uppskattning. Standard i branschen är därför att redovisa en ”årlig avgift” som beräknas på samma sätt över hela EU. Den beskriver vi i nästa avsnitt.

Årlig avgift är ett standardiserat mått som har tagits fram för att kunna jämföra kostnaderna för fonder på ett enhetligt sätt i hela Europa. I den årliga avgiften ingår bland annat förvaltningsavgift, men även övriga kostnader som distributionskostnader, eventuella transaktionsskatter, analyskostnader, registreringsavgifter, ersättning till förvaringsinstitut och skattekostnader. Årlig avgift används bland annat i fondernas faktablad.

Årlig avgift innehåller samtliga kostnader förutom:

• Fondens transaktionskostnader
• Eventuella resultatbaserade avgifter
• Eventuella köpavgifter

En fond innehåller olika värdepapper som köps och säljs som en del i fondens aktivitet. Dessa transaktioner belastas som regel med en viss avgift. En aktiefond som köper och säljer aktier får till exempel courtagekostnader för sin aktiehandel. En fond som investerar i likvida aktier i stora bolag har som regel lägre transaktionskostnader än en fond som investerar i små illikvida aktier. En nystartad fond har också som regel högre transaktionskostnader än en fond som har funnits en tid, i och med att den nystartade fonden måste köpa upp en helt ny portfölj av aktier.

Transaktionskostnaden innehåller också en teoretisk kostnad som brukar kallas spread-kostnad. Låt oss ta ett exempel: En aktie på börsen har en säljkurs på 101 och en köpkurs på 100. En fond vill köpa aktier i bolaget och köper därför en aktie för 101 kronor. Då anses fonden ha betalat en kostnad på 1 krona då spreaden (skillnaden mellan köp och säljkurs) var 1 krona. Eftersom det saknas dataunderlag för alla transaktioner som genomförs uppskattar fondbolaget hur stor denna ”kostnad” är på förhand. Här kan det skilja en hel del mellan hur fondbolagen väljer att uppskatta kostnaden. I slutändan är den verkliga kostnaden dock ganska lika för liknande fonder.

Den största skillnaden i fondavgift finns som regel mellan aktivt och passivt förvaltade fonder. Passivt förvaltade fonder, även kallade indexfonder, har nästan alltid en lägre avgift än aktivt förvaltade fonder. Anledningen är att indexfonder inte utför något analysarbete, inte har några möten med de ägda bolagen, inte sitter med i valberedningar eller på annat sätt engagerar sig i bolagen i fonden. Indexfonden sköts av en algoritm som köper och säljer aktier efter ett förutbestämt mönster.

Aktivt förvaltade fonder har oftast en högre avgift. Det finns flera anledningar till detta: Dels är aktiv förvaltning mer resurskrävande än passiv förvaltning. Dels tar distributionsplattformarna mer betalt för att tillhandahålla fonder med högre avgift (så kallad distributionsersättning).

Avgiften som du betalar för att äga en fond går till flera olika aktörer, som distributören, aktiemäklaren och fondbolaget.

Exempel:

• En fond har en årlig avgift på 1,64 %.
• Av detta går 0,80 procentenheter till distributören (banken, nätmäklaren, försäkringsbolaget). Alltså ungefär hälften av avgiften.
• Lika mycket, alltså 0,80 procentenheter, går till fondbolaget.
• Resten, det vill säga 0,04 procentenheter, går till förvaringsinstitut och administration.

Utöver detta kommer som sagt kostnader för courtage och liknande till aktiemäklare och/eller banker.

En del fonder tillämpar rörlig avgift. Det innebär att fondavgiften varierar beroende på hur fonden utvecklas. Ofta handlar det om att en extra avgift tas ut om fonden uppfyller ett på förhand uppsatt mål. Det kan till exempel vara att fonden ska överträffa utvecklingen i ett visst aktieindex.

Ett exempel på fond med rörlig avgift är Lannebo Sverige Plus. Fonden har en fast förvaltningsavgift på 1 procent som tas ut oavsett hur fonden utvecklas. Sedan, om fonden utvecklas bättre än indexet SIXPRX, tas en ytterligare avgift ut som motsvarar 20 procent av tillväxten som överstiger index.

Rörlig avgift är vanligt i hedgefonder. Den rörliga delen av avgiften tas ofta ut under förutsättning att fonden har avkastat mer än en förutbestämd procentuell tröskel, till exempel riskfria räntan + 6 procentenheter.

Många fonder som tar ut en rörlig avgift tillämpar en princip som kallas High Water Mark. Den innebär att en fond måste ha uppnått en högre avkastning än den tidigare högsta punkten för att den rörliga avgiften ska kunna tas ut.

Exempel:

År 1: Fonden utvecklas 10 procentenheter bättre än index och tar ut en rörlig avgift.

År 2: Fonden utvecklas 30 procentenheter sämre än index och tar inte ut någon rörlig avgift.

År 3: Fonden utvecklas 10 procentenheter bättre än index men den totala avkastningen i fonden är lägre än år 1. Fonden tar inte ut någon rörlig avgift.

En ganska ovanlig typ av fondavgift i Sverige är så kallad Fulcrum Fee. Det är en rörlig avgift som förändras både uppåt och nedåt beroende på fondens utveckling.

Exempel: En fond har en basavgift på 0,5 %. Om fonden överträffar sitt jämförelseindex ökar avgiften till 1,0 %. Om den däremot utvecklas sämre än index blir avgiften 0 %.

Det är en relevant fråga som inte är helt lätt att svara på. Först måste man slå fast att den stora potentiella kostnaden är alternativkostnaden i form av förlorad avkastning, och tidsåtgången, vilka inte går att uppskatta på något enkelt vis.

Generellt kan man i alla fall konstatera att den rena kostnaden för att äga aktier är lägre än för att äga fonder så länge du har ett relativt stort sparkapital och genomför relativt få köp- och säljtransaktioner. Om du däremot viktar om aktieportföljen ofta blir kostnaden för courtage högre, eftersom du som enskild sparare betalar högre courtage än en fond.

En utmaning som också spelar in är att vi människor sällan är helt rationella. Vi har väldigt svårt att följa våra egna planer och föresatser. Istället tenderar vi att påverkas av börsens svängningar och agera känslomässigt. Nätmäklaren Avanza publicerar varje år (mycket bra!) statistik över hur kundernas sparande har utvecklats under året. De senaste 14 åren har den genomsnittliga kunden hos Avanza lyckats uppnå en högre avkastning än index (SIXRX) endast vid ett tillfälle. Under 13 av 14 år har kunderna alltså haft en sämre avkastning än index, både när börsen har gått upp och när den har gått ner. Det visar att de flesta aktiva sparare har svårt att uppnå en avkastning i nivå med en genomsnittlig Sverigefond.